Om mig

Jag heter Elisabeth och ser mig som en byggnadsvårdare! Jag har gått utbildningen i Byggnadsvård vid Vindelns folkhögskola i Västerbotten och det väckte mitt intresse för gamla hus ännu mer. Jag och min familj har förmånen att få bo i en vacker Västerbottensgård med anor från slutet av 1700-talet. Gården är min mans släktgård och våra barn är nu femte generationen här. Det är vår högsta önskan att kunna bevara denna fina miljö och låta den få stanna inom släkten. På en gård med tillhörande ladugård och många andra hus förutom huvudbyggnaden finns det alltid något att renovera och åtgärda. Och om det kommer jag skriva om i min blogg.

Presentation

Teknik

Den här bloggen skapades via leverantören bloggo.nu

Börja blogga!
Börja blogga på 2 minuter.
Allt är på svenska.
Börja blogga här!

Visar inlägg i kategorin Gärdsgård

Tillbaka till bloggens startsida

Det blev en till gärdsgård!

För ett tag sen funderade jag ju på om det skulle bli en till gärdsgård hemma detta år. Det var lite stressigt eftersom tjälen kunde smyga sig på. Men vi hann! Både jag och maken var väldigt sugna på att prova att bygga en gärdsgård ihop. Vi ville bygga den nära vägen men vi måste också tänka på all snö som vräker ner här under vintern och att den inte skulle bli skadad av plogbilen. Därför bestämde vi oss för att bygga den rätt långt in på tomten. Det kom nu att rama in vår stora gård på ett fint sätt tycker vi!



Denna fina gamla gryta hittade vi i ladugården som vi kunde använda för att koka vidjorna i. Det känns extra roligt att kunna använda något gammalt i detta byggande! Ladugården är förresten en skattkista där man kan hitta alla möjliga roliga saker. Och efter min utbildning så vet jag nu mer om vad allt använts till än förut.



Under byggandet så stannade flera grannar och var intresserade av hur vi gjorde. Ett par av dem börjde även fota vårt arbete, så det var riktigt kul! En man från en grannby stannde och undrade vad företaget hette som vi jobbade åt! Hihi...det kändes extra roligt!







Nu pryder den min trädgård!

JAAA!!! Äntligen är vår gärdsgård klar som vi byggt här hemma. Jag har byggt en del själv, sen har maken hjälpt till lite och idag fick jag hjälp av två klasskompisar. Det kändes viktigt att från början få göra allt själv för att se att jag förstått allt och kunde klara av det själv. Jag har varit ute själv i skogen och fällt träd, grenat och barkat av dem och sen alla moment däremellan innan det är dags att bygga. Och så här blev den!


 

Nu är vi sugna på att bygga en uppe vid vägen också! Men vi har inte lång tid på oss innan det blir tjäle i backen och då går det inte. Vi får se om det blir nu eller nästa år.

Och så måste jag bara visa vad min son byggde häromdagen (utan att jag hade sagt nåt)

 

 

...en gärdsgård!



På jakt efter rätt material

Ikväll har jag gjort nåt jag inte trodde jag skulle göra för bara några veckor sen...jag har gått i skogen och letat material till att bygga en gärdsgård. I sällskap av myggen tittade jag runt efter smågranar i rätt dimensioner. Enligt min lärare ska en slana vara grov som en snusdosa! De ska dessutom vara senvuxna. Det är nya termer att lära sig och förstå. Det är alltså träd som vuxit sakta, stått i skuggan av andra träd tex. De blir mer hållbara och kan kännas igen på att de nedersta grenarna är torra, grå och utan barr. Och varför ska man använda gran? Jo, gran står emot fukt bättre än andra träslag. Ja, det är mycket nytt jag får lära mig och jag börjar så sakta förstå att varje träslag har sitt användningsområde som de passar bäst till. Jag har också förstått att när du åker till en "brädgård" typ Bygma så blandar de fura och gran och det är inte så noga med att märka upp dem. Så vill man veta vad man köper gäller det att känna igen virket. Och det har jag väldigt svårt för att se, men tex kan man se det på årsringarna.

Denna vecka har vi bytt dörr till vår verkstad på skolan. Nu sitter där en vacker gammal pardörr. Bilder kommer senare.

Sen kan jag tillägga att växthuset fungerar bra! Tomatplantorna hotar redan med att växa ut genom springorna. Självbevattningen fungerade när vi var borta på semester så det känns kul! Men vi väntar fortfarande på den riktiga sommarvärmen som kan hjälpa växtligheten ytterligare!

 

Gärdsgård - fortsättning


Vidjorna, de man ska binda med, måste värmas upp för att bli mjukare. Här har vår lärare hittat på en egen variant! Det är en gammal ränna, man kan tro att det är en pissoar(!), men det är ett handfat. I rännan är det varmt vatten och vidjorna ligger där i blöt ca 20 min. Sen är det bråttom att knyta med dem för de stelnar väldigt snabbt.


Vidjorna knyts som en 8. De kan lätt knäckas när man försöker böja dem och då måste man ta en ny vidja. De här blir väldigt sega med tiden och alltså hållbara. Vi rev en bit av en gärdsgård som var ca 10 år gammal och det var knappt att grensaxen kunde få av vidjorna!


Störarna sätts med ca 1 m mellanrum. Första slanan, understa varvet, ska gå förbi nästa stör-par. Man kan säga att den är en dryg meter. Nästa varv ska gå förbi ytterligare ett stör-par, allstå 2 m lång. Och så fortsätter man. Vi bygger 6 varv högt och då blir den längsta, översta, slanan alltså 6 m lång. Sen fortsätter man på samma sätt med 6 m slanorna.

Det var lika kul som jag hade hoppats på! Nu återstår att hitta en bra plats på vår tomt där jag kan få bygga lite gärdsgård!!



Gärdsgård!!

Äntligen! Jag har längtat efter detta moment i utbildningen - bygga gärdsgård! Det är ett sånt vackert och naturligt inslag på ängar, tomter eller andra platser. Men givetvis finns det ju platser som de inte passar på också. Det är ju helhetsintrycket som bestämmer det tycker jag.

Så här går det i alla fall till:

I måndags var vi ute i skogen och högg/sågade ner olika långa granar. Små granar på ca 1,5 m som ska bli till vidjor - de man binder med. Mellanstora granar på 2-3 m som blir till störar, de som ska ner i marken, och större granar på 3-6 m som ska bli slanor, de som ligger på diagonalen.

 

 

Gran!

 

 

 

På plats i skogen tog vi av grenarna med en yxa.


Därefter barkar vi av slanorna på två sidor, så att materialet blir randigt. Det gör man för att de ska torka snabbare. Slanorna är de som kommer ligga på diagonalen.


Smågranarna, vidjorna, ska klyvas på mitten. Det här var lite tidskrävande och man fick akta så att inte kniven slant och man skar av grenen. Gjorde man det var den förbrukad om den blev för kort!! Vi skar med kniven och hjälpte även till att slå på den med en hammare.


Störarna, de som ska slås ner i marken, kolas för att hålla bättre. Man kan säga att man grillar dem:-)  Ändarna får ligga i elden tills de har börjat förkolna och det gör dem mer motståndiga mot fukt och ruttnar alltså inte lika lätt.




Vi använde ett spett för att få ner störarna i marken och de sätts ner i en V-form. När man sen binder ihop dem kommer de dras ihop och håller på så sätt in slanorna bättre.


Fortsättning följer...













 

0 kommentarer | Skriv en kommentar