Om mig

Jag heter Elisabeth och ser mig som en byggnadsvårdare! Jag har gått utbildningen i Byggnadsvård vid Vindelns folkhögskola i Västerbotten och det väckte mitt intresse för gamla hus ännu mer. Jag och min familj har förmånen att få bo i en vacker Västerbottensgård med anor från slutet av 1700-talet. Gården är min mans släktgård och våra barn är nu femte generationen här. Det är vår högsta önskan att kunna bevara denna fina miljö och låta den få stanna inom släkten. På en gård med tillhörande ladugård och många andra hus förutom huvudbyggnaden finns det alltid något att renovera och åtgärda. Och om det kommer jag skriva om i min blogg.

Presentation

Teknik

Den här bloggen skapades via leverantören bloggo.nu

Reklamfri blogg!
Skapa en egen blogg utan krångel eller teknisk kunskap.
Skapa bloggen nu!

Visar inlägg från september 2012

Tillbaka till bloggens startsida

Hembygdsgården i Vindeln

För någon månad sen besökte vi hembygdsgården i Vindeln som var ett väldigt fint område. För mig som älskar gamla hus var detta mer värt ett besök än Gammlia (Umeås hembygdsområde). Husen innehöll vackra orginella möbler och förråden är en skattkammare för de som tycker om verktyg.

 


 

Området har flera vackra gamla hus, två dansbanor, ladugård, härbre och bagarstuga m.m


Lägg märke till taket som består av små stockar. Vackert! Men hur mycket material går det inte åt?


Det här fönstret sitter i ett av bostadshusen. Här ser ni ett tydligt exempel på munblåst glas. Bubblor och ränder i glaset, vilket tyder på glas gjort före 1930-talet.


Den här gungan var så söt, men det var lite oklart om barnet ska ligga eller sitta här i (om ni ser på hur botten ser ut). Jag skulle i alla fall inte sätta mitt barn här i och riskera att det skulle ramla ut...


Däremot kanske jag skulle satt mitt barn här istället :-) Men vad tror ni, är det meningen att de ska sitta på pottan samtidigt som de äter eller varför har de bord framför?


Till sist denna underbara barnvagn! Detta är sittläget...

och detta liggläge!



Ja detta var lite reklam för Vindelns hembygdsområde, som tyvärr enbart drivs av idella krafter, därav begränsade öppettider. Men det går att ringa dit för att boka ett besök, eller åk dit när de har något arrangemang.





Nu pryder den min trädgård!

JAAA!!! Äntligen är vår gärdsgård klar som vi byggt här hemma. Jag har byggt en del själv, sen har maken hjälpt till lite och idag fick jag hjälp av två klasskompisar. Det kändes viktigt att från början få göra allt själv för att se att jag förstått allt och kunde klara av det själv. Jag har varit ute själv i skogen och fällt träd, grenat och barkat av dem och sen alla moment däremellan innan det är dags att bygga. Och så här blev den!


 

Nu är vi sugna på att bygga en uppe vid vägen också! Men vi har inte lång tid på oss innan det blir tjäle i backen och då går det inte. Vi får se om det blir nu eller nästa år.

Och så måste jag bara visa vad min son byggde häromdagen (utan att jag hade sagt nåt)

 

 

...en gärdsgård!



Att smida medans järnet är varmt

Åh vilket otroligt rolig vecka jag haft i smedjan på Olofsfors bruk!! Jag visste inte riktigt vad jag skulle vänta mig innan, men det blev superbra och jag lyckades få ihop en liten samling med föremål som jag smitt alldeles själv. Jag måste börja med att korrigera vad jag skrev om smeden Mattias Baudin i inlägget förut. Det är ju inte så att Sverige är fullt av heltidsarbetande smeder, så det finns ju ett fåtal av dem i Västerbotten. Därför vill jag istället säga att Mattias är en av Sveriges bästa smeder! Han var dessutom en väldigt duktig lärare som fick mig att känna att jag faktiskt kunde smida jag med!


Vi var hela klassen, dvs 10 st, i smedjan samtidigt och det kräver en del av fokus. Alla hanterar superheta järn som man lätt bränner sig på och en regel är att aldrig hålla järnet ovanför midjehöjd. Skyddsutrustning är (klumpiga) handskar, skyddsglasögon och hörselskåpor. Varmt är det!! Järnet ska värmas till otroliga 1200 grader och man står bredvid och vaktar sitt föremål och svetten rinner! Sot får man här och där och efter en dag kände jag ett tunt lager sot över hela kroppen inklusive håret.


Blåsor och skavsår efter handskarna.


Att ha många järn i elden!

Det är många ordspråk som kommer från smedjan har jag kommit på. Det mest kända är nog "att smida medans järnet är varmt", och det tog inte lång stund att förstå innebörden i det. Efter en stund i elden då järnet blivit glödhett (en rödgul nyans) var det bara att skynda sig och hamra allt man kunde för det tog bara några sekunder innan järnet svalnade och då går det inte lika lätt att forma det. Så sen var det in i elden igen, och så fram och tillbaka och fram och tillbaka.

Att ha många järn i elden - också lätt att förstå, för håller man på med flera järn samtidigt, då har man fullt upp. För låter du järnet bli för varmt, ja då blir det tomtebloss av det. Det sprakar och gnistrar och så har du bränt bort en del av järnet.


Glödhett!

Att smida var fysiskt tungt. Speciellt för min handled. Det gällde att ha kraft när man slog med hammaren. Efter ett par dagar fick vi prova på en fjäderhammare. Det är ett stort muskedunder som hjälper till att platta till stålet. Den fungerar i princip som en symaskin...du styr hastigheten med foten och håller sen i föremålet och för in det i "hammaren" som slår med otrolig kraft och plattar till. Denna fjäderhammare är från 1890! Häftigt att den fungerar än!!


Ja, och detta blev min skörd efter 4 dagar!


Ljussläckare, kapsylöppnar, 3 krokar, 3 spikar, en hasp och en mäla till den.



Gångjärn

Återigen var detta mycket lärorikt eftersom vi fick förståelse för vilket jobb det ligger bakom varje liten spik. Ur ett byggnadsvårdsperspektiv så kommer man tänka sig för både en och två gånger innan man slänger en handsmidd spik eller gångjärn när man renoverar.

Till sist en bild på vad en klasskompis smidde (kolla tröjan).












Nu ska jag smida...

Denna vecka väntar fyra spännande dagar i smedjan i Olofsfors! För er som inte vet så finns Umeås eller kanske tom Västerbottens främsta smed på bruket i Olofsfors, och hos honom, Mattias Baudin, ska vi få vara och lära oss smida! Det ska bli väldigt kul och lärorikt!

Och bara som lite info så är jag igång och bygger en gärdsgård hemma nu. Den blir på baksidan av huset i sluttningen och kommer rama in vår lilla vildvuxna äng.

0 kommentarer | Skriv en kommentar